Förklarat: Varför EU:s högsta domstol har tillåtit arbetsgivare att förbjuda huvuddukar på jobbet
Huvudduken har stått i centrum för kontroverser och debatt i Europa i flera år. I flera länder har domstolar kunnat införa restriktioner för att ta på sig religiösa symboler eller klädsel på arbetsplatsen och i offentliga utrymmen.

Förra veckan bekräftade EU:s högsta domstol att företag i Europa kan förbjuda kvinnor att bära huvudduk på jobbet – en dom som ledde till omfattande fördömanden från människorättsaktivister och muslimska nationer för att blidka islamofobi.
EU-domstolens beslut om huvudduk på arbetsplatsen är ytterligare ett slag mot rättigheterna för muslimska kvinnor med huvudduk, och kommer att spela rätt i händerna på dessa krigshetsare mot islam i Europa, twittrade Turkiets president Recep Tayyip Erdogans talesman Ibrahim Kalin på söndag.
| Vad den islamiska slöjan visar och döljerDen Luxemburgbaserade EG-domstolens dom var inte begränsad till enbart huvuddukar. Det gäller alla synliga symboler för religiös och politisk övertygelse. Domstolen sa att blockets 27 medlemsländer måste motivera om det finns ett genuint behov från arbetsgivarens sida att förbjuda dessa religiösa markörer.
Nyhetsbrev| Klicka för att få dagens bästa förklaringar i din inkorg
Vad ledde till den senaste domen från EU-domstolen?
Domen baserades på separata fall som väckts till domstolen av två tyska muslimska kvinnor som stängdes av från sina jobb för att de bar hijab. Båda kvinnorna – varav den ena arbetade på en barnomsorg i Hamburg, medan den andra var kassörska på ett apotek – bar inte huvudduk när de började arbeta för sina respektive arbetsgivare. De adopterade hijab efter att ha kommit tillbaka från föräldraledigheten.
Enligt domstolshandlingar fick båda kvinnorna veta att det inte var tillåtet att bära huvudduken. Barnomsorgsmedarbetaren stängdes av två gånger efter att hon vägrat ta av sig huvudduken, medan apoteksarbetaren förflyttades till en mindre synlig post, där hon inte behövde interagera med kunder lika mycket.
EU:s högsta domstol har idag återigen upprätthållit arbetsgivarnas rätt att sparka muslimska kvinnor från deras jobb för att de bär huvudduken om det är motiverat med tanke på neutralitet. EG-domstolen verkar också erkänna att detta är en form av diskriminering ????? pic.twitter.com/mMwYdJoHwr
geri halliwell takvåning
— Mehreen (@MehreenKhn) 15 juli 2021
Domstolen sa att företagets policyer som hindrar arbetare från att bära synliga uttrycksformer för politiska, filosofiska eller religiösa övertygelser på arbetsplatsen inte kvalificerade sig som direkt diskriminering så länge som samma regler gäller för religiösa symboler och klädsel över religioner.
I båda fallen ska de tyska domstolarna slutligen ta ställning till om kvinnorna har blivit diskriminerade.
Betecknande nog bor över fem miljoner muslimer i Tyskland, vilket gör dem till den största religiösa minoriteten i landet. Men huvudduksdebatten i Europa ligger långt före EG-domstolens senaste dom. Ett antal fall precis som dessa två har behandlats, varav en majoritet har lämnats in av sökande till tjänster som lärare vid offentliga skolor och domare vid domstolar.
| Kinas tyngsta regn på 1 000 år, vilket resulterade i förödande översvämningar
Domstolen slog fast att arbetsgivare måste visa ett genuint behov av förbudet – det kan vara kundernas legitima önskemål, eller för att ge en neutral bild gentemot kunder eller för att förhindra sociala tvister.
Denna motivering måste dock motsvara ett verkligt behov från arbetsgivarens sida, och de nationella domstolarna får, för att förena de aktuella rättigheterna och intressena, ta hänsyn till det specifika sammanhanget i sin medlemsstat och i synnerhet till förmånligare nationella bestämmelser om skyddet av religionsfriheten, sade domstolen.
Vad var EG-domstolens tidigare ståndpunkt om huvuddukar?
Huvudduken har stått i centrum för kontroverser och debatt i Europa i flera år. I själva verket är EG-domstolens senaste dom baserad på ett liknande beslut den gjordes 2017. Då hade EU-domstolen sagt att företag kan förbjuda personal från att bära synliga religiösa symboler, inklusive huvuddukar, under särskilda förhållanden. Vid den tiden väckte domen också ett enormt ramaskri bland aktivister och den muslimska världen.
Debatten kring huvuddukar i Europa
Under årens lopp, över hela Europa, har många domstolar kunnat införa restriktioner för att ta på sig religiösa symboler eller klädsel på arbetsplatsen såväl som i offentliga utrymmen som parker. Frankrike, till exempel, förbjöd att bära hijab i statliga skolor 2004. Sedan, 2014, fastställde landets högsta domstol uppsägningen av en muslimsk dagbarnvårdare för att ha burit huvudduk på en privat skola där religiös neutralitet krävdes från alla dess anställda.
På senare tid den franska senatens kontroversiellt lagförslag om 'antiseparatism'. utlöste omfattande protester, med kritiker som fördömde det för att peka ut det muslimska samfundet. Som en del av sina föreslagna initiativ för att främja sekularism, försöker senaten införa ett förbud för flickor under 18 att bära hijab offentligt. Hashtaggen #HandsOffMyHijab delades flitigt på sociala medier under flera veckor.
Länder som Belgien, Österrike och Nederländerna har också antagit lagar som förbjuder heltäckande slöjor på offentliga platser. Hijaben – som bara täcker axlarna och huvudet – ingår dock inte i dessa förbud. Men Österrikes författningsdomstol slog särskilt fast att en lag som förbjöd flickor under 10 år att bära huvudduk i skolor var diskriminerande.
2016 sa Tysklands förbundskansler Angela Merkel att bärandet av helslöjor borde förbjudas där det är lagligt möjligt.
Hur har länder reagerat på huvudduksförbudet?
Bland de mest högljudda rösterna som motsätter sig EG-domstolens dom är Turkiets ministrar. Det fick president Erdogans talesperson Ibrahim Kalin att fråga på Twitter: Exkluderar begreppet religionsfrihet nu muslimer?
I en artikel som fördömer domstolens beslut, påpekade den internationella icke-statliga organisationen Human Rights Watch att argumentet vilade på den felaktiga uppfattningen att en klients invändningar mot anställda som bär religiösa kläder på ett legitimt sätt kan övertrumfa anställdas rättigheter.
Dela Med Dina Vänner: