Förklarat: Varför amerikanska företag som Unilever och Verizon drar annonser från Facebook
Facebooks senaste policyjusteringar gjorde inte mycket för att undertrycka den växande revolten bland annonsörer över hela världen, som har kritiserat företaget för att de påstås ha misslyckats med att hålla tillbaka den skenande spridningen av hatretorik och desinformation.

Mitt i en växande påtryckningskampanj ledd av några av världens mest framstående företag för att bojkotta reklam på Facebook, meddelade dess vd Mark Zuckerberg att den sociala medieplattformen skärpte sin policy för innehållsmoderering för att bättre hantera hatretorik och desinformation online.
Zuckerbergs tillkännagivande, som streamades live på Facebook på fredag eftermiddag, kom mindre än en timme efter att den globala konsumentvarujätten Unilever lade till sitt namn på listan över nästan 100 företag som hade drog sina reklampengar från det sociala nätverket den senaste veckan.
Vi har tagit beslutet att sluta annonsera på @Facebook , @Instagram & @Twitter i USA.
Den polariserade atmosfären lägger ett ökat ansvar på varumärken att bygga ett pålitligt och säkert digitalt ekosystem. Vår åtgärd startar nu till slutet av 2020. https://t.co/flHhKid6jD pic.twitter.com/QdzbH2k3wx
— Unilever #StaySafe (@Unilever) 26 juni 2020
Facebooks senaste policyjusteringar gjorde inte mycket för att undertrycka den växande revolten bland annonsörer över hela världen, som har kritiserat företaget för att de påstås ha misslyckats med att innehålla den skenande spridningen av falsk information och brandfarligt innehåll på plattformen.
james altucher nettovärde
Detta blev uppenbart när den japanska biltillverkaren Honda Motor Co. och den amerikanska chokladtillverkaren Hersheys Company senare samma dag gick med i den globala annonsbojkottkampanjen 'Stop Hate for Profit' – som startades av flera USA-baserade medborgarrättsgrupper denna månad.
Även Coca-Cola Co. meddelade sitt beslut att pausa annonser på alla sociala medieplattformar, inklusive Facebook, i minst 30 dagar. Men dryckesjätten sa till Adweek att dess beslut var oberoende av den pågående bojkottkampanjen.
Vi kommer att ta den här tiden att omvärdera våra annonsstandarder och policyer för att avgöra om revisioner behövs internt och vad mer vi bör förvänta oss av våra sociala mediepartners för att befria plattformarna från hat, våld och olämpligt innehåll. Vi kommer att låta dem veta att vi förväntar oss större ansvarighet, handling och transparens från dem, läser ett uttalande från företagets vd James Quincey.
Hur Facebooks annonsbojkottkampanj tog fart
I spåren av rikstäckande protester mot rasism utlöst av frihetsberövandet av dödandet av den obeväpnade afroamerikanen George Floyd i Minneapolis, samlades ett antal framstående medborgarrättsgrupper i USA för att uppmana företag – stora som små – att ta bort sina annonser från Facebook och Instagram. Denna rörelse blev känd som kampanjen 'Stop Hate for Profit'.
Koalitionen – som består av Color of Change, National Association for the Advancement of Colored People (NAACP), Sleeping Giants, Free Press, Anti-Defamation League (ADL) och Common Sense Media – anklagade Facebook för att göra lite för att begränsa spridningen av rasistiska innehåll online.
(Facebook) tillät uppvigling till våld mot demonstranter som kämpar för rasrättvisa i Amerika i kölvattnet av George Floyd, Breonna Taylor, Tony McDade, Ahmaud Arbery, Rayshard Brooks och så många andra, lyder ett uttalande på kampanjens hemsida.
99 % av Facebooks 70 miljarder dollar kommer från reklam. Vem kommer annonsörerna att stå med? Låt oss skicka ett kraftfullt meddelande till Facebook: Dina vinster kommer aldrig att vara värda att främja hat, trångsynthet, rasism, antisemitism och våld, heter det och uppmanar företag att ta bort sina annonser från plattformen.
Inför det amerikanska presidentvalet 2020 fruktar arrangörerna av kampanjen att en starkt polariserad publik på sociala medier kan öka risken för spridning av desinformation och diskriminerande innehåll.
Kampanjen fick betydande kraft med stora varumärken som den amerikanska glasstillverkaren Ben & Jerry's, filmdistributören Magnolia Pictures och utomhusklädermärket Northface som gick med i ligan av företag som bojkottar annonser på Facebook. Men det var när telekomjätten Verizon tillkännagav att de ställde in reklam på sociala medier som debatten om Facebooks policy för innehållsmoderering verkligen började hamna i centrum.
Vi är inne. Vi är ute @Facebook #StopHateForProfit
Läs mer: https://t.co/uAT7u7mjBG https://t.co/jVxTIH5ThQ
— The North Face (@thenorthface) 19 juni 2020
Vi kommer att pausa all betald reklam på Facebook och Instagram i USA för att stödja #StopHateForProfit kampanj. Facebook, Inc. måste vidta tydliga och otvetydiga åtgärder för att förhindra att dess plattform används för att sprida och förstärka rasism och hat. >>> https://t.co/7OpxtcbDGg pic.twitter.com/I989Uk9V3h
— Ben & Jerry's (@benandjerrys) 23 juni 2020
I 82 år har vi satt människor över vinster. Vi drar all Facebook/Instagram-reklam för juli månad. #StopHateForProfit
Läs mer: https://t.co/XCQSnUO8XJ https://t.co/Jp1GaKdCUN
— REI (@REI) 19 juni 2020
Vi pausar vår annonsering tills Facebook kan skapa en acceptabel lösning som gör oss bekväma och överensstämmer med vad vi har gjort med YouTube och andra partners, säger John Nitti, Chief Media Officer för Verizon, till CNN.
Verizons tillkännagivande kom efter att ett öppet brev skickats av ADL till Facebook-annonsörer, som hänvisade till ett fall där den trådlösa hade en annons tillsammans med ett inlägg som främjade hatisk och antisemitisk retorik.
Med stora hushållsnamn som Unilever, Verizon och Levis som omvärderar sin relation till den sociala medieplattformen och stora reklambyråer som uppmanar sina kunder att gå med i protesten, hoppas kampanjen att Facebook ska svara genom att åta sig att ändra sin policy och skapa en säker, icke -diskriminerande onlineupplevelse för sina miljontals användare.
Kampanjens arrangörer har släppt en lista med rekommendationer för Facebook för att förbättra sin policy för innehållsmoderering. Dessa inkluderar förslag som: Ge mer stöd till människor som är mål för rasism, antisemitism och hat; Sluta generera annonsintäkter från desinformation och skadligt innehåll; och öka säkerheten i privata grupper på Facebook.
Facebooks svar
Innan Zuckerbergs offentliga tal i fredags hade Facebook nått ut till över 200 av sina annonsörer och hållit ett konferenssamtal för att informera dem om att de arbetade för att minska vad de kallade ett förtroendeunderskott.
I sin 11 minuter långa livestream på fredag tillkännagav Zuckerberg ett antal initiativ som hans företag snart kommer att ta för att dämpa den växande oron över hatpropaganda. Jag är fast besluten att se till att Facebook förblir en plats där människor kan använda sin röst för att diskutera viktiga frågor, sa Zuckerberg. Men jag motsätter mig också hat eller annat som uppmuntrar till våld eller undertrycker röstning, och vi är fast beslutna att ta bort det innehållet också, oavsett var det kommer ifrån.
Han sa att både Instagram och Facebook kommer att öka sina ansträngningar för att skydda marginaliserade gruppers och minoriteters intressen – bland annat invandrare, migranter, flyktingar. Dessutom sa han att företaget inte nödvändigtvis skulle ta ner inlägg som kan bryta mot dess policy, utan istället kommer att börja märka dem.
Zuckerberg betonade att inlägg som kan leda till våld eller frånta människor deras rösträtt kommer att tas ner oavsett vem som har delat det eller om det är nyhetsvärde. Facebook kommer också att introducera en länk till sitt röstinformationscenter på inlägg som nämner röstning – inklusive de som delas av politiker.
Express förklaratär nu påTelegram. Klick här för att gå med i vår kanal (@ieexplained) och håll dig uppdaterad med det senaste
Facebook har mött ett ökande tryck ända sedan plattformen valde att inte ta ner ett kontroversiellt inlägg som delas av USA:s president Donald Trump om de rikstäckande antirasismprotesterna. I sin tweet ska Trumps inlägg ha hotat med våldsanvändning mot demonstranter som hade samlats för att protestera mot Floyds död i Minneapolis. Företagens beslut väckte omfattande upprördhet och offentligt fördömande. Hundratals missnöjda Facebook-anställda arrangerade till och med en 'virtuell avgång' för att uttrycka sitt missnöje.
Kampanjens inverkan på Facebook
Med reklam som utgör grunden för Facebooks årliga intäkter på cirka 70 miljarder dollar, har experter sagt att den senaste tidens ström av företag som drar tillbaka sina annonser från plattformen kan utgöra ett betydande hot mot verksamheten.
Strax efter att Unilever meddelade att de skulle sluta spendera annonsintäkter på Facebook, den sociala medieplattformens aktier rasade med 8,3 % — den största nedgången på tre månader. Förra året hällde konsumentvarujätten in mer än 42 miljoner dollar på plattformen, enligt en rapport från CNN. Även Verizon spenderade cirka 2 miljoner dollar på Facebook-reklam, bara under den senaste månaden, rapporterade CNBC.
Den pågående annonsbojkottkampanjen är inte den första instansen av protester mot den sociala medieplattformen på senare tid. Flera försök har gjorts, inklusive #deletefacebook-trenden i början av 2018, för att utmana Facebooks hantering av användardata samt dess policy för innehållsreglering. Företagens intäkter och tillväxt har dock aldrig påverkats allvarligt av dessa protester, påpekar en Bloomberg-rapport.
Arrangörerna av bojkottkampanjen hävdar att det inte är deras enda syfte att skada Facebook ekonomiskt. Medborgarrättsgruppen Sleeping Giants skrev i en tweet som delades i fredags: Kom ihåg att #StopHateForProfit-kampanjen inte handlar om att skada Facebooks slutresultat, det handlar om en bredare uppfattning kring plattformens brist på moderering av hat och desinformation.
Kom ihåg att #StopHateForProfit Kampanjen handlar inte om att skada Facebooks slutresultat, det handlar om en bredare uppfattning kring plattformens brist på moderering av hat och desinformation.
Annonsörer vill inte sponsra våldsamt, trångsynt innehåll eller lögner.
— Sleeping Giants (@slpng_giants) 26 juni 2020
Många har dragit paralleller till en liknande bojkottkampanj mot YouTube 2017. Då hade också flera stora företag dragit sina annonspengar på grund av oro för att plattformens algoritm placerade deras annonser bredvid hatpropaganda. Men de flesta annonsörer återvände till YouTube strax efter, rapporterade Forbes.
jordan all och instagram
Dela Med Dina Vänner: