Eländringsförslag 2021: Varför motsätter sig stater som Västbengalen det?
En titt på de viktigaste bestämmelserna i eländringspropositionen 2021 och varför de väcker oro.

Centralregeringen möter motstånd mot eländringspropositionen 2021 redan innan den infördes i riksdagen. Västbengalens chefsminister Mamata Banerjee har skrivit till premiärministern och begärt att lagförslaget inte ska läggas fram för parlamentet och hävdar att det var folkfientligt och skulle främja kumpankapitalism. Vi undersöker viktiga bestämmelser i eländringspropositionen 2021 och varför de väcker oro.
Vilka är de viktigaste förändringarna i ellagen som lagändringen syftar till att medföra?
Ändringen inför bestämmelser för att avlicensiera kraftdistribution som gör det möjligt för privata aktörer att komma in i sektorn och konkurrera med statligt ägda kraftdistributionsföretag (discoms). Flytten skulle göra det möjligt för konsumenter att välja mellan eldistributionsbolag. Finansminister Nirmala Sitharaman hade meddelat i fackets budget att regeringen skulle komma med ett ramverk för att låta konsumenterna välja mellan eldistributionsbolag.
Kraftdistributionen i större delen av landet kontrolleras för närvarande av statligt ägda distributionsföretag med vissa städer inklusive Delhi, Mumbai och Ahmedabad som undantag där privata aktörer driver kraftdistribution.
Discoms kämpar dock med höga nivåer av förluster och skulder. Regeringen har tagit fram ett antal system för att omstrukturera discoms utestående skulder samtidigt som de uppmuntrar dem att minska förlusterna. Sådana system har dock bara gett kortsiktigt ekonomiskt utrymme för discoms som har tenderat att fortsätta att ackumulera förluster och skulder efter omstruktureringsprogram som UDAY-systemet som lanserades av regeringen 2015.
Vilka är invändningarna mot avlicensering av kraftdistribution?
Stater har framhållit farhågor om att tillåtelse av privata aktörers inträde kan leda till körsbärsplockning, med privata aktörer som endast tillhandahåller makt till kommersiella och industriella konsumenter och inte till konsumenter till bostäder och jordbruk. Tarifferna för ström varierar för närvarande kraftigt i Indien, och kommersiella och industriella aktörer minskar strömförbrukningen för konsumenter på landsbygden och jordbrukskonsumenter genom att betala mycket högre taxor.
Mamata Banerjee sa i sitt brev till premiärministern att ändringen skulle leda till en koncentration av privata, vinstfokuserade allmännyttiga aktörer i de lukrativa stadsindustrisegmenten medan fattiga konsumenter och konsumenter på landsbygden skulle lämnas åt att ta hand om den offentliga sektorns discoms.
Experter sa också att det finns en möjlighet att flytten kan leda till att den privata sektorn plockar körsbär, särskilt tills tullstrukturen bygger in korssubventioner.
Hur är det möjligt för discoms att fortsätta att fungera om all deras industriella reklam tas över av den privata sektorn?, sa en expert som inte ville bli citerad och tillade att tidigare planer på att introducera privata aktörer också hade förutsett en gradvis minskning av korssubventionsnivåer som inte har uppnåtts.
jon jones ufc nettovärde
Experten noterade också att en skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster där alla privata aktörer kommer att vara skyldiga att tillhandahålla strömförsörjning till alla konsumenter, inklusive hushålls- och jordbrukskonsumenter, kan hjälpa till att ta itu med frågan om korssubventionering.
Enligt protokoll från ett möte som hölls mellan kraftministeriet och delstatsregeringarna, försäkrade unionens maktminister RK Singh tillstånd att minimiområdet som ska täckas av konkurrenter från den privata sektorn skulle definieras på ett sätt som inkluderar en stadslandsbygdsmix, en skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster , och inslag av korssubvention i taktariffen.
|Tiden är nu: Läser Mamata Banerjees meddelande till oppositionen
Vilka är andra viktiga frågor?
Andra viktiga bekymmer som stater har tagit upp är högre straff för underlåtenhet att uppfylla Purchase Obligations för förnybar energi (RPOs) och kravet på att regionala lastdispatchcenter och statliga lastdispatchcenter följer instruktionerna från National Load Dispatch Centre.
Mamata Banerjee sa i sitt brev till premiärministern att den föreslagna ändringen slår mot federalismens rötter.
Stater har hittills också misslyckats med att uppfylla tidigare RPO:er och hade också begärt en rationalisering av påföljderna för att inte uppfylla RPO-kraven.
Nyhetsbrev| Klicka för att få dagens bästa förklaringar i din inkorg
Dela Med Dina Vänner: